Många bäckar små men ingen bostad ändå

– så dysfunktionell är bostadsmarknaden för unga i Sverige

Hem
Om oss
Hållbarhet
Social hållbarhet
Rapport Många bäckar små men ingen bostad ändå

Inledning

Det senaste året har priserna på små bostäder sjunkit. Och enskilda initiativ har nu tagits för att stärka ungas möjligheter att köpa bostad. Men i praktiken riskerar dessa åtgärder blivit just det – många bäckar små. Men ingen stor å. Höga räntor, ökade boendekostnader och strama kreditregler gör att en historiskt stor andel unga vuxna fortfarande inte kan ta steget in på bostadsmarknaden.

För den som är född på 90‑ eller 00‑talet handlar bostadsfrågan inte bara om brist på bostäder, utan även höga trösklar i form av tuffa amorteringskrav och höga kalkylräntor – hinder som tillsammans gör trösklarna högre än för tidigare generationer.

I dag bor 72 procent av unga i en kommun med bostadsbrist, och i Stockholms län är siffran hela 99 procent. Sju av tio unga vill bo större än i dag, men nästan hälften – 48 procent – uppger att månadskostnaderna är för höga. Samtidigt försöker 66 procent anpassa sitt boende efter plånboken snarare än efter sina behov.

LF Fastighetsförmedling vill bidra till en långsiktigt hållbar bostadsmarknad där alla människor, oavsett bakgrund och livssituation, kan byta bostad efter behov. Vår förhoppning är att den här rapporten ska ge både en tydlig lägesbild och konkreta vägar framåt. Många små beslut kan göra stor skillnad för landets unga – även små bäckar kan bilda en stor å, men bara om besluten drar åt samma håll.

Per Sangrud, PR- och hållbarhetschef
LF Fastighetsförmedling

Rapporten i siffror

72% av unga mellan 19–25 år bor i en kommun som har underskott av bostäder till unga.

Bara 13% av de unga tycker att Sverige har en bra bostadspolitik för unga.

Nära hälften av unga vill bo större än vad de gör idag.

Den bästa kommunen för unga att bo i är Årjäng. Storstadskommunerna hamnar alla i botten av rankingen.

Nära hälften av de som vill ha en större bostad undviker det för att månadskostnaderna skulle bli för höga.

Sju av tio unga bor i kommun med bostadsbrist

Sju av tio unga, 72 procent, bor i en kommun som har brist på bostäder för unga. Det är en tydlig minskning jämfört med början av 20-talet då motsvarande siffra uppgick till 85 procent. Allra värst är bostadsbristen för unga i närheten av Stockholm. Där lever 99 procent av alla unga i en kommun med brist på bostäder för just unga.

Källa: Boverket (4% av kommunerna har inte svarat)

Billigare bostäder för många unga

I tre av fyra studentstäder har priserna på enrummare sjunkit det senaste året. Mest bostad för pengarna får studenterna nu i Sundsvall, medan priserna sjunkit mest i Eskilstuna. Dyrast är enrummarna i Stockholm och Göteborg samt studentmetropolerna Lund och Uppsala.

Källa: Svensk Mäklarstatistik

Andelen unga som bor hemma ökar

Andelen 21-åringar som bor hemma sjönk år efter år, för att rasa i samband med pandemin. Därefter har andelen sakta men säkert stigit uppåt igen.

Källa: SCB

Många trivs bra med hur de bor

Trots att det är tufft på bostadsmarknaden för landets unga trivs en majoritet mellan 16–29 år med hur de bor. Mest nöjda är de unga, 16–19 år, medan enbart 69 procent av alla mellan 20–24 år är nöjda med sin boendesituation. Bland de äldre unga, 25–29 år är andelen 72 procent.

Källa: MUCF

Dyra boendekostnader hinder för ungas flytt

Anledningen till att unga hindras från att bo större är främst oro för att månadskostnaderna skulle bli för höga och svårigheten att hitta en bostad som passar behoven. Andelen unga som inte får lånelöfte har dock fallit från 8 procent för två år sedan till 4 procent 2025. Räntan upplevs inte heller som ett hinder för särskilt många.

Källa: Verian/Sifo

Så vill unga bo

95 procent anger att de vill bo i en egen bostad och av dessa anger 39 procent att de skulle föredra en bostadsrätt. Över tid verkar lägenheter (hyres- och bostadsrätt) ha ökat något i attraktivitet, medan småhus och radhus har minskat från att varit det mest populära alternativet i undersökningen från 2019.

85 procent av de som är inneboende och 99 procent av de som bor i 2: a eller 3:e hand vill ha en egen bostad med ett eget kontrakt.

Källa: Hyresgästföreningen

Bästa kommunerna för unga att bo i

Årjängs kommun i Värmland rankas högst på listan över kommuner där det är bäst för unga att bo. Indexet ”Sveriges bästa kommun för unga att bo i” visar sammanvägd statistik över ungdomsarbetslöshet, bostadspriser, trångboddhet och tillgång till bostäder för unga i Sverige.

1. Årjäng, Värmland
2. Hjo, Västra Götaland
3. Tidaholm,
4. Kalix, Norrbotten
5. Lyxele, Västerbotten

Här är det minst fördelaktigt för unga att bo

Malmö stad rankas sist i Sveriges bästa kommun för unga att bo i, med en kombination av höga bostadsrättspriser, hög andel trångbodda och ett underskott på bostäder för unga. Även i landets två andra storstäder har unga det tufft. Göteborgs stad och Stockholms stad hamnar på 222:a respektive 224:e plats av de 238 kommuner som ingår i rankningen.

1. Malmö, Skåne
2. Haninge, Stockholm
3. Bjurlöv, Skåne
4. Helsingborg, Skåne
5. Upplands-Bro, Stockholm

Raketer i rankningen

Tierp är den kommun som har klättrat mest sedan förra rankningen, upp hela 133 platser. Även Osby och Avesta är raketer i årets rankning, upp 121 respektive 110 platser.

Tierp, Uppsala län, +133
Osby, Skåne, +121
Avesta, Dalarna, +110
Alvesta, Kronoberg, +98
Fagersta, Västmanland, +87

Största fallen

Störst fall står Orust för, västkustkommunen har blivit passerad av hela 144 kommuner. Brant nedåt har det gått även för Mölndal, minus 99 platser, samt Lilla Edet och Ystad som tappat 82 respektive 77 platser.

Orust, Västra Götaland, -144
Mölndal, Västra Götaland, -99
Lilla Edet, Västra Götaland, -82
Ystad, Skåne, -77
Askersund, Örebro län, -73

Så här har vi räknat:

Kartläggningen baseras på statistik över ungdomsarbetslöshet, bostadspriser, trångboddhet och tillgång till bostäder för unga i Sveriges alla kommuner. Siffrorna har vägts samman i ett index – Sveriges bästa kommun för unga att bo i – som beskriver ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Totalt 225 kommuner ingår i kartläggningen.

Källa: SCB och Svensk Mäklarstatistik

Få ger godkänt till bostadspolitiken för unga

Bara 13 procent av personer i åldern 18-19 år anser att Sverige har en bra bostadspolitik för unga. Sex av tio ger bostadspolitiken underkänt. LF Fastighetsförmedling har under flera år undersökt svenskarnas inställning till regeringens bostadspolitik som alla visar att regering efter regering misslyckats med att göra bostadsmarknaden tillgänglig för alla.

Fem råd till dig som köper bostad första gången

Ta kontakt med din bank

Att skaffa ett lånelöfte är ett bra första steg i bostadsaffären. Ett lånelöfte är ett förhandsbesked från banken om hur mycket du får låna för att köpa bostad. Lånelöftet är baserat på din nuvarande situation och inkomst.
Gör en budget

Börja med att göra en tydlig budget och försök att hålla dig till den vid en kommande budgivning. Fundera över hur din privatekonomi påverkas om boendekostnaderna ökar ännu mer – vad skulle du behöva dra ner på?
Fundera över dina behov

Gå på många visningar, gärna i olika områden. På så sätt får du en bra uppfattning om närområdet och vad som är viktigast för just dig. Gör en lista över de egenskaper du tycker att din bostad ska ha
Fråga mäklaren

Vid en bostadsaffär är det mycket att hålla reda på. Mäklarens jobb är att också få dig som köpare att känna dig trygg genom bostadsaffären och att finnas där för att svara på dina frågor.
Ansök om jämkning

När bostaden väl är köpt kan du som tagit bolån ansöka om jämkning för dina räntekostnader genom ränteavdraget. Ansökan görs hos Skatteverket och innebär att du betalar mindre skatt varje månad i stället för att deklarera avdraget året efter.

Sex förslag för en hållbar bostadsmarknad

Med en kraftigt sänkt, eller i bästa fall avskaffad, flyttskatt (både reavinstskatt och stämpelskatt) kan fler bostäder frigöras på marknaden. När kostnaderna för att byta bostad minskar blir det lättare för exempelvis föräldrar med utflugnas barn att flytta till mindre, vilket i sin tur skapar utrymme för större familjer och bidrar till ökad rörlighet på hela bostadsmarknaden.

Inför ett skattegynnat bosparsystem för unga för att underlätta deras entré på bostadsmarknaden. Ge möjlighet till statligt garanterade startlån vid ett bostadsköp och anpassa kontantinsatsreglerna efter individens ekonomiska förutsättningar.

En fungerande bostadsmarknad kan inte bara bestå av bostadsrätter, utan behöver också hyresrätter. Det behövs långsiktiga och förutsägbara spelregler för byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.

Äldre svenskar känner sig alltmer ensamma. Det finns stor potential i att arbeta mer innovativt med olika former av seniorboenden för att skapa nya sociala sammanhang.

Med enklare regler och lägre hinder för småhusbyggande kan fler bostäder komma till snabbare. Det skulle ge hushåll större möjligheter att anpassa sitt boende efter livssituation och samtidigt bidra till ökad rörlighet och bättre balans på bostadsmarknaden.

Med tydligare regler och tryggare villkor för privat uthyrning kan fler bostäder användas mer effektivt. Det skulle göra det enklare för hushåll att hyra ut tillfälligt, öka utbudet på bostadsmarknaden och bidra till större rörlighet utan att nya bostäder behöver byggas.

Många bäckar små, men ingen bostad ändå

Att så många unga vuxna fortsatt utestängs från möjligheten att skaffa ett eget boende är inte hållbart – vare sig socialt eller ekonomiskt. De förändringar av kreditvillkoren som nu väntas i vår är därför ett viktigt steg åt rätt håll.

Mer flexibla amorteringsregler och kontantinsatskrav som bättre speglar hushållens faktiska förutsättningar kan bidra till att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Samtidigt är det tydligt att åtgärderna hade behövt införas för länge sedan.

Under valår får bostadsfrågan alltid mer plats i rampljuset. Oavsett politisk färg finns en hög förväntan hos allmänheten: att bostadsmarknaden ska fungera bättre, att trösklarna ska vara rimliga och att unga ska ges faktiska möjligheter att forma sina egna liv.

När nya regler och reformer nu diskuteras finns chansen att ta ett helhetsgrepp – ett grepp som både förbättrar rörligheten och skapar vägar in på bostadsmarknaden för nästa generation. För Sverige är det en framtidsfråga, inte bara en bostadsfråga.

Marcus Svanberg, VD
LF Fastighetsförmedling