När extremvädret flyttar in

– en rapport om hur vi bor och bygger när klimatet förändras

Hem
Om oss
Hållbarhet
Social hållbarhet
Rapport När extremvädret flyttar in

Det är dags att du ser om ditt hus

Bostaden är det största och viktigaste köp många av oss gör. När klimatförändringarnas effekter nu blir allt tydligare påverkas också våra hem både praktiskt och ekonomiskt. Ett hus som inte klarar framtidens klimat kan förlora stora delar av sitt värde och leda till ett stort personligt lidande för den som drabbas.

De senaste åren har vi sett hur översvämningar, värmeböljor och stormar slagit hårt mot bostäder runt om i landet. Samtidigt visar vår undersökning att sex av tio svenskar inte kan tänka sig att flytta, oavsett hur klimatet påverkar deras bostad.

För att människor ska kunna bo kvar tryggt och långsiktigt krävs att vi ökar takten i klimatanpassningarna. Vi menar att tre åtgärder är särskilt viktiga:

Ett statligt klimatanpassningsavtal
Regeringen och myndigheterna måste ta ett större ansvar för att rusta Sverige för extremväder.

Större kommunalt ansvarstagande
Kommunerna behöver i högre grad än i dag prioritera klimatrisker i planeringen, för att förebygga översvämningar, ras och skred.

Stöd till hushåll och bostadsrättsföreningar
Människor som vill klimatanpassa sina bostäder måste få tydligare vägledning och ekonomiska incitament. De gröna skatteavdragen bör inkludera åtgärder för klimatanpassning.

Vi som enskilda individer har ett ansvar för våra hus, men det offentliga Sverige har alltför länge dragit fötterna efter sig. Klimatet förändras inför våra ögon och tiden att vänta är förbi.

Det är nämligen redan nu dags att vi alla ser om våra hus.

Marcus Svanberg, VD
LF Fastighetsförmedling

Rapporten i siffror

67 procent av svenskarna oroar sig inte för att deras bostad ska påverkas av klimatförändringarna, medan 32 procent uppger att de oroar sig

Piteå kommun i Norrbotten är Sveriges bästa kommun att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv.

29 procent av svenskarna tror att deras bostad kommer vara sämre att bo i utifrån det förändrade klimatet, 34 procent tror att den kommer vara bättre att bo i.

Endast 3 procent av svenskarna har eller har övervägt att byta bostad av klimatskäl, 59 procent skulle inte göra det.

45 procent av svenskarna skulle ta hänsyn till klimatförändringarna om de köpte villa eller fritidshus, 42 procent skulle inte göra det.

0,5 procent av svenskarna, vilket motsvarar cirka 50 000 personer, har flyttat från sin bostad på grund av klimatförändringarnas effekter och 20 procent av befolkningen kan tänka sig att flytta av klimatskäl.

Piteå är bästa klimatkommunen

Piteå kommun i Norrbotten är Sveriges bästa kommun att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv. Det visar en sammanställning från LF Fastighetsförmedling, som i ett årligt index rankar landets samtliga 290 kommuner.

Nässjö rankas på sista plats

Nässjö kommun i Jönköpings län rankas sist i Sveriges klimatbästa kommun att bo i. Sveriges tre största städer sjunker kraftigt jämfört med förra året.

Stockholm finns i år på plats 188, ner från plats 72 förra året. Göteborg backar från plats 28 till 150 och Malmö från 67 till 170. Gävle, som drabbades av stora skador på bostäder till följd av skyfallet 2021, hamnar tack vare ett ambitiöst arbete med klimatpassning ändå på övre halvan, på plats 117.

Om statistiken:

Statistiken om naturskador har hämtats från Svensk Försäkring och baseras på data som samlats in från skadeförsäkringsföretagen under perioden 2019–2023. Rankningen för klimatanpassning baseras på IVL:s kartläggning ”Klimatanpassning 2025 – så långt har Sveriges kommuner kommit”. Rankningen för samhällsplanering baseras på Aktuell Hållbarhets och Miljöbarometerns kommunrankning Sveriges Miljöbästa kommun 2024. Statistiken om gröna avdrag är hämtad från Skatteverket

Tre av tio tror att klimatförändringarna kommer göra deras bostad sämre

Nära tre av tio svenskar tror att effekterna av klimatförändringarna kommer göra deras bostad sämre. 4 procent av befolkningen är till och med förvissade om att deras bostad kommer bli mycket sämre på grund av klimatförändringarna.

34 procent tror att klimatförändringarna kommer göra deras bostad bättre att bo i, medan 38 svarat ”vet ej”.

Källa: Verians Sifopanel 2025

Sex av tio har inte försökt minska energiförbrukningen

Under det senaste året har 43 procent av svenskarna anpassat sin bostad för att minska hushållets energiförbrukning.

57 procent, uppger dock att de inte gjort några förändringar.

Källa: Verians Sifopanel 2024

Naturskador på villor för 4,2 miljarder kronor på fem år

62 000 svenska villor har de fem senaste åren har drabbats av så allvarliga naturskador, som översvämningar och bortblåsta tak, att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 4,2 miljarder kronor.

Mer information finns på MSB:s webbplats: Nationella riskområden

Källa: MSB och SGL

Gävle – en hårt drabbad kommun

I Gävle kommun har över 16 procent av villaägarna drabbats av naturskador de senaste fem åren, vilket är mest i landet. Totalt har villaägarna i kommunen fått försäkringsersättning på över 1,2 miljarder kronor sedan 2019. I augusti 2021 drabbades Gävle av kraftiga skyfall, vilket orsakade vattenskador för många villaägare i kommunen.

Bjurholm minst drabbad

Även om bostäder i hela Sverige påverkas av vårt förändrade klimat finns det platser som än så länge varit relativt förskonade för klimatförändringarnas effekter. I Bjurholms kommun i Västerbotten har bara 0,2 procent av villorna drabbats av naturskador de senaste fem åren.

LF Fastighetsförmedling ses som Sveriges mest hållbara mäklarföretag

LF Fastighetsförmedling är det mäklarföretag som svenskarna främst förknippar med hållbarhet. Det visar en ny undersökning som gjorts med hjälp av Verians Sifopanel. Fyra av tio, 42 procent, av de som förknippar något av Sveriges fem största mäklarföretag med hållbarhet rankar LF Fastighetsförmedling på första plats.

1. LF Fastighetsförmedling, 42%

2. Svensk Fastighetsförmedling, 24%

3. Fastighetsbyrån, 20%

Tempot i klimatanpassningarna måste öka

Värmeböljor, torka, översvämningar och skred är inte framtidsscenarier. De är redan här. Och de ökar i både frekvens och omfattning.

Det kräver nya sätt att tänka kring hur vi bor, bygger och planerar våra bostadsområden. Regeringens strategi för klimatanpassning har lagt mycket ansvar på kommunerna, men även vi som privatpersoner måste agera.

Den som äger en villa eller sitter i en bostadsrättsstyrelse behöver redan nu fundera på vilka risker som finns och hur bostaden ska skyddas mot klimatförändringarnas effekter.

Samtidigt ser vi att många också investerar i grön teknik som solceller och energieffektivisering för att minska boendets klimatpåverkan. Men det räcker inte.

Tempot i klimatanpassningarna måste öka kraftigt på alla nivåer i samhället. Ingen aktör kan ensam lösa frågan, men tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar bostadsmarknad där människor både kan byta bostad när livet förändras eller tryggt bo kvar i de hem de älskar.

Per Sangrud, PR- och hållbarhetschef
LF Fastighetsförmedling