Ny kartläggning inför återinförandet av amorteringskravet visar: Åtta av tio svenskar riskerar amorteringssmäll

2021-08-31

Bara två av tio svenskar har tillräckligt hög inkomst för att undgå det skärpta amorteringskravet vid bostadsköp, som Finansinspektionen återinför den 1 september. Det visar en ny kartläggning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

– Det senaste årets kraftiga prisökning på bostäder har gjort det svårare för många att flytta. Det skärpta amorteringskravet som nu återinförs slår hårdast mot unga och ensamhushåll, grupper som redan före pandemin hade det svårt på bostadsmarknaden, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har med siffror från SCB och Svensk Mäklarstatistik kartlagt hur svenskarna påverkas av det skärpta amorteringskravet vid köp av en genomsnittlig bostadsrätt. Resultatet visar att endast 18 procent av svenskarna i åldern 20–64 har tillräckligt hög lön för att slippa amortera ytterligare en procent av bostadslånet per år. Skillnaden är stor mellan könen –endast 13 procent av kvinnorna tjänar tillräckligt mycket medan nästan dubbelt så många män, 24 procent, klarar lönekravet.

– Amorteringskraven togs fram för att minska skuldsättningen och stoppa de stigande bostadspriserna. I stället har de ökat inlåsningseffekterna och bidragit till en mer ojämställd bostadsmarknad som är ännu svårare att ta sig in på, säger Marcus Svanberg.

Det skärpta amorteringskravet omfattar alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst. En genomsnittlig bostadsrätt i Sverige kostar 2,9 miljoner kronor. Om en enskild bostadsköpare gör en bostadsaffär, utan att skjuta till något kapital utöver kontantinsatsen, uppgår lånebeloppet till 2,4 miljoner kronor. Då krävs en genomsnittlig årsinkomst på 540 000 kronor (45 000 kronor per månad) för att undgå det skärpta amorteringskravet.

– Under pandemin pausade Finansinspektionen det skärpta amorteringskravet. Det var synd att regeringen då inte tog tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring regelverket för amorteringar. För att unga och ensamstående ska få det lättare att ta sig in på bostadsmarknaden behöver bostadsminister Märta Stenevi snarast möjligt ge i uppdrag till Finansinspektionen att se över reglerna, så att fler kan byta bostad efter behov, säger Marcus Svanberg.

Om amorteringskraven:
På grund av coronakrisen beslutade Finansinspektionen, den 14 april 2020, om allmänna råd som ger möjlighet till amorteringsfrihet på nya och befintliga bostadslån. Amorteringskraven återinförs efter den 31 augusti 2021.

Amorteringskrav 1 (infördes 1 juni 2016): Bolånetagare med en belåning på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amortera 1 procent av lånet varje år. En belåning på över 70 procent kräver två procents amortering. En belåning under 50 procent kräver ingen amortering.

Amorteringskrav 2 (infördes 1 mars 2018): Det skärpta amorteringskravet innebär att bolånetagare med skulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera ytterligare minst 1 procent av skulderna.

Tre spartips till den som ska köpa bostad:

1. Sätt upp ett automatiskt månadssparande
Det enklaste sättet att spara pengar är att ha ett automatiskt sparande med stående överföring. Dras ett belopp varje månad hinner du inte ens märka att du haft pengarna och missar aldrig att sätta av till sparandet.

2. Sänk dina kostnader
Skaffa dig en överblick av din ekonomi för att ta reda på var pengarna tar vägen. Har du onödiga prenumerationer och medlemskap? Går det att hitta billigare telefonabonnemang, elbolag eller försäkringar? Det du sparar i mellanskillnad sätter du av till bosparandet.

3. Formulera ditt sparmål
Ett tydligt mål kommer hjälpa dig att fokusera. Säg till alla du känner vad ditt mål är och be dem ha överseende med att du föredrar typ picknick i park framför restaurangbesök medan du försöker uppfylla ditt mål.

För mer information, vänligen kontakta:
Per Sangrud, PR- och hållbarhetschef
Tel. 073-441 04 07
E-post: per.sangrud@lansfast.se

Marcus Svanberg, VD
Tel. 070-238 21 50
E-post: marcus.svanberg@lansfast.se

Pressbilder fria för användning:

Marcus Svanberg
Genrebilder

Här kan du följa oss:
Webb: www.lansfast.se
Blogg: www.bostadskoll.com
Facebook: @lansfast.ab
Instagram: @lansfast.ab
Twitter: @lff_ab

Så har vi räknat
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har med siffror från SCB och Svensk Mäklarstatistik kartlagt hur svenskarna påverkas av det skärpta amorteringskravet vid köp av en genomsnittlig bostadsrätt. Kravet innebär att personer som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst måste amortera ytterligare en procent på bolånet varje år.

En genomsnittlig bostadsrätt i Sverige kostar 2 850 000 kronor, vilket kräver ett bolån på 2 420 000 kronor med en kontantinsats på 15 procent. För bostadsköparen krävs det därmed en genomsnittlig årsinkomst på omkring 540 000 kronor (cirka 45 000 kronor per månad) för att undgå det skärpta amorteringskravet.

Cirka 1 050 000 svenskar i åldern 20–64 år, 350 000 kvinnor och 690 000 män, har en bruttolön på över 500 000. I begreppet bruttolön ingår kontant bruttolön, arvode och skattepliktiga förmåner (t.ex. traktamenten). Vidare ingår sjukpenning, ersättningar från försäkringskassa, arbetslöshetskassa och vuxenutbildningsnämnd samt delpension.

Bruttolön per år Antal svenskar Andel Antal kvinnor Andel Antal män Andel
0-499 000 kr 4 705 594 82% 2 465 361 87% 2 240 233 76%
500 000+ kr 1 045 732 18% 352 229 13% 693 250 24%

Om statistiken
I sammanställningen har bruttolönen på individnivå under 2019 jämförts med genomsnittligt medelpris på bostadsrätter på riksnivå. Medelpriset baseras på försäljningar som är genomförda på tolv månaders basis, per den 31 juli 2021. Beräkningen bygger på att ett singelhushåll gör en bostadsaffär utan övrigt kapital att skjuta till. Statistiken är framtagen av SCB och Svensk Mäklarstatistik och bearbetad av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.