Delrapport 1: Ett år med coronapandemin

Precis som resten av samhället påverkades bostadsmarknaden mycket av coronapandemin 2020. Oron för smittspridning och privatekonomin har inte bara förändrat svenskarnas beteende. Vår rapport visar att pandemin har fått svenskarna att på ett historisk unikt sätt omvärdera var och hur de vill bo.

Den första delen av 2020 präglades av osäkerhet på bostadsmarknaden. För att minska spridningen av covid-19 stängdes delar av världen ner och ingen visste med säkerhet hur den ökande smittspridningen skulle påverka människors hälsa, konjunkturen, privatekonomin eller bostadsmarknaden.

Efter ett år kan vi nu konstatera att bostadsmarknaden har visat sig oväntat motståndskraftig och att svenskarna prioriterat möjligheten att förändra sitt boende under pandemin.

Det ökade distansarbetet och tiden som tillbringas hemma har medfört att fler vill bo större för att enklare kunna kombinera jobb och fritid. Många letar boende utanför städerna eller överväger boende på pendlingsavstånd. Livet på landet lockar som aldrig förr och fler drömmer om tillgång till en trädgård eller om att köpa ett fritidshus, samtidigt som bostadsbristen är hög och räntorna fortsatt låga. Försäljningsstatistiken bekräftar denna utveckling och under året har vi sett särskilt stora prisökningar på villor, fritidshus och stora lägenheter.

En stark vilja att flytta och de låga räntorna talar för en fortsatt stark bostadsmarknad med många bostadsaffärer, vilket i kombination med bostadsbrist kan fortsätta att driva upp priserna. En svagare konjunktur, ökad arbetslöshet och utdragen smittspridning är de största orosmolnen. Coronavirusets långsiktiga effekter på samhället kommer att bli direkt avgörande för utvecklingen på bostadsmarknaden under 2021.

Stark tro på stigande bostadspriser