Delrapport 3: Egen härd är guld värd

– så har de skenande bostadspriserna påverkat Sveriges unga.

Under lång tid har bostadspriserna stigit betydligt mer än inflationen, samtidigt som det byggts för få små och billiga bostäder. Den 90-talist som vill skaffa en bostad ställs idag inför omfattande bostadsbrist, hårda amorteringskrav och höga kalkylräntor, vilket gör att en historiskt hög andel unga vuxna idag inte kan skaffa sig ett boende att kalla sitt hem.

Den här rapporten ger en bild av ungas möjligheter på bostadsmarknaden. Bland annat slår den fast att 7 av 10 unga vill bo större men att många hindras för att de inte får lånelöfte. Rapporten visar också att 85 procent av personer i åldern 18-25 år bor i en kommun med underskott av bostäder till unga och att det råder brist på bostäder i tio av landets 20 största studentstäder.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling vill ta ansvar för en långsiktigt hållbar bostadsmarknad där alla människor, oavsett bakgrund, behov och förutsättningar, kan byta bostad efter behov. Vi hoppas att den här rapporten ska bidra med relevant fakta och konkreta lösningar på hur det skulle kunna gå till. Det här är den tredje delen ur Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings rapport ”Hur hållbar är bostadsmarknaden?”.

Grafik: underskott av bostäder

85% av unga mellan 19–25 år bor i en kommun som har underskott av bostäder till unga.

Bara en av fyra unga tycker att Sverige har en bra bostadspolitik.

Andelen unga som vill bo större har ökat under pandemin från 64% till 73%.

Den bästa kommunen för unga att bo i är Årjäng. Storstadskommunerna hamnar alla i botten av rankingen.

23% av de unga som vill bo större får inte lånelöfte. Det är en ökning från 18% innan pandemin.

Det råder brist på bostäder för studenter i tio av Sveriges 19 största studentkommuner. Den vanligaste orsaken till underskottet på bostäder för studenter är att det finns för få lediga bostäder generellt och den näst vanligaste orsaken är att det finns för få bostäder som är särskilt avsedda för studenter.

Åtta av tio unga bor i kommun med bostadsbrist

Fler än åtta av tio unga, hela 85 procent, mellan 19–25 år bor i en kommun som har ett underskott av bostäder till unga. Andelen unga som bor i kommuner med brist på lämpliga bostäder för unga har dessutom ökat från 79 procent 2013 till dagens 85 procent.

2021

2013

Sju av tio vill bo större än vad de gör

Andelen unga som vill bo större än vad de gör idag uppgår till 73 procent. Det är en ökning jämfört med innan pandemin då 64 procent svarade samma sak

Hållbarhet 3 Större Bostad Än Idag (2021)

Skulle du vilja ha en större bostad än i dag? (2021)

Hållbarhet 3 Större Bostad Än Idag (2020)

Skulle du vilja ha en större bostad än i dag? (2020)

Amorteringskraven hinder för ungas flytt

Anledningen till att unga hindras från att bo större är främst oro för att månadskostnaderna skulle bli för höga och svårigheten att hitta en bostad som passar behoven. Andelen unga som inte får lånelöfte har ökat från 18 till 23 procent sedan innan pandemin.

Om du vill ha en större bostad än vad du har i dag, vad är det främsta skälen till att du inte har det?

1. Månadskostnaderna skulle bli för höga 34%
2. Jag får inte lånelöfte 23%
3. Svårt att hitta en bostad som möter mina behov 22%

Varannan ung har bott i andra hand

Varannan svensk mellan 18–29 år har bott i andra hand. Dessutom flyttar unga hemifrån allt senare. Etableringsåldern – ett mått på när 75 procent av en ålderskategori har egen bostad och försörjning visar att etableringsåldern var 21 år 1985, mot 29 år i dag.

Endast en av fyra ger bostadspolitiken godkänt

Många unga svenskar är missnöjda med regeringens bostadspolitik. Bara en av fyra unga, 27 procent, tycker att Sverige har en bra bostadspolitik. Hela 62 procent ger bostadspolitiken tummen ner.

Tycker du, generellt, att Sverige har en bra eller dålig bostadspolitik (18-29 år)?

Mycket bra bostadspolitik: 0%
Ganska bra bostadspolitik: 27%
Ganska dålig bostadspolitik: 45%
Mycket dålig bostadspolitik: 12%
Vet ej: 16%

Bästa kommunerna för unga att bo i

Årjängs kommun i Värmland rankas högst på listan över kommuner där det är bäst för unga att bo. Indexet ”Sveriges bästa kommun för unga att bo i visar sammanvägd statistik över ungdomsarbetslöshet, bostadspriser, trångboddhet och tillgång till bostäder för unga i Sveriges alla kommuner.

Här är det minst fördelaktigt för unga att bo

Åre kommun rankas sist i ”Sveriges bästa kommun för unga att bo i”, med en kombination av höga bostadsrättspriser, hög andel trångbodda och ett underskott på bostäder för unga. De tre storstadskommunerna rankas lågt. Malmö stad hamnar näst sist, Göteborgs Stad på plats 16 från slutet och Stockholms stad på 19:e sista plats.

Så här har vi räknat:

Kartläggningen baseras på statistik över ungdomsarbetslöshet, bostadspriser, trångboddhet och tillgång till bostäder för unga i Sveriges alla kommuner. Siffrorna har vägts samman i ett index – Sveriges bästa kommun för unga att bo i – som beskriver ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Totalt 223 kommuner ingår i kartläggningen.

Siffror från andra

Källa: Hyresgästföreningen (Unga vuxnas boende 2021)

Många unga bor kvar hos föräldrarna

En av fyra personer i åldern 20-27 år bor fortfarande kvar hemma hos föräldrarna. Av dessa är är 84 procent ofrivilligt hemmaboende. De flesta vill istället bo i en egen bostadsrätt.

Så bor unga

Hemma hos föräldrar 24%
Inneboende hos någon annan 6%
Eget boende 68%
Annat 2%

Så skulle unga vilja bo

Studentbostad, första hand 9%
Hyr (första hand) 24%
Hyr (andra eller tredje hand) 2%
Egen bostadsrätt 42%
Eget hus 24%

Var tredje tvekar inför att bilda familj

Fler än var tredje ung svensk anger ”läget på bostadsmarknaden” som anledning till att de tvekar inför att bilda familj eller flytta till en annan ort.

Läget på bostadsmarknaden får mig att tveka inför att bilda familj:

Håller med 45%
Håller inte med 36%
Neutral 20%

Läget på bostadsmarknaden får mig att tveka inför att flytta till en annan ort:

Håller med 42%
Håller inte med 34%
Neutral 25%

Kommentar till rapporten

Egen härd är guld värd – eller ett eget hem är ovärderligt – som är ordspråkets verkliga betydelse, skulle nog många svenskar hålla med om. I takt med de senaste årens kraftiga prisuppgång har drömmen om en egen bostad dessvärre blivit en dröm som är svår att uppfylla för många unga. I landets storstadsregioner, där 40 procent av alla 18–29 åringar har sin hemadress, är trösklarna in på bostadsmarknaden högst. Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings ranking av de bästa kommunerna för unga att bo i, visar att Stockholm, Göteborg och Malmö alla hamnar i botten, till följd av höga bostadspriser, hög andel trångbodda och ett underskott av bostäder till unga.

Att så många unga vuxna utestängs från möjligheten att kunna skaffa sig en egen bostad är inte långsiktigt hållbart. Nu är det mindre än ett år kvar till riksdagsvalet och den stora bristen på bostäder för unga visar att regeringen hittills gjort för lite. Men Sveriges nya bostadsminister Johan Danielsson (S) har fortfarande tid på sig att göra bostadsmarknaden mer tillgänglig för unga vuxna. Omformulerade amorteringskrav, bättre sparformer för unga och kontantinsatsregler som tar hänsyn till bostadsköparen ekonomi skulle göra stor skillnad för många.

Marcus Svanberg, VD
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling